Skrytbygget i Värtan
År 1890 påbörjade Stockholms stad ett riktigt skrytbygge: det nya Gasverket i Värtan. Man anlitade dåtidens hetaste arkitekt Ferdinand Boberg som senare ritade Rosenbad, Centralposthuset på Vasagatan samt NK-huset på Hamngatan.
Kung Oscar II invigde Mätarhuset och Gasklocka 1 år 1893 på vår trappa ner mot Bobergsgatan. Gasklocka 2 (som ligger mittemot vår entré) stod klar 1900 och var då världens största gasklocka. Mätarhuset och gasklockorna är idag ”blåklassade” vilket innebär att de har ett synnerligen högt kulturhistoriskt värde.
Varför heter
det Mätarhuset?
Mätarhuset var från början platsen där man mätte och kontrollerade gasen som producerades i de stora tegelbyggnaderna som fortfarande finns kvar i anslutning till vår byggnad. Vid invigningen år 1893 bestod Mätarhuset enbart av Hus A (rephallen) och där mättes den färdigrenade gasen i stora stationsmätare innan den pumpades vidare till gasklockorna och gasnätet i staden. Där fanns också ett provisoriskt laboratorium och senare även en museidel. Man byggde sedan i omgångar till med hus B (idag boulderhallar) och hus C
(idag matkafé och omklädning).
Vilka krav ställdes vid ombyggnaden?
Staden krävde att vi skulle behålla 20% av produktionsutrustningen och att man skulle kunna följa gasens väg i byggnaden. Detta är anledningen till att vi sparat så många rör, pumpar och mätare på olika ställen. Pumpen vid bardisken är Gasverkets äldsta pump. Kontrollrummet är i stort sett oförändrat från den dag man stängde ner Gasverket och gick hem i januari 2011. Mätarhuset var till skillnad från de flesta andra byggnader i området relativt oförorenat då den bara hanterade renad gas i slutna system.
